Arbetstidens förläggning och återhämtning behöver undersökas som en arbetsmiljöfråga, även när arbetstidsschemat följer tillämpliga arbetstidsregler. Arbetsgivaren ska motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa. Börja med hur arbetet faktiskt genomförs och vad som händer före, mellan och efter passen.
Vad menas med förläggning och återhämtning?
Förläggning handlar om när arbetstiden ligger och hur passen ordnas. Återhämtning handlar här om möjligheten att få avlastning från arbetets krav. Ett schema visar planerade tider, men inte alltid sena arbetsuppgifter, återkommande samtal eller förväntningar på att läsa meddelanden under ledigheten.
I AFS 2023:2, 2 kap. 9 §, finns arbetsgivarens skyldighet att vidta de åtgärder som behövs. De allmänna råden nämner bland annat nattarbete, skiftarbete, delade pass, omfattande övertid och ständig nåbarhet som exempel att uppmärksamma. Exemplen är inte ett besked om att varje sådant upplägg är förbjudet.
Skilj arbetstidsregler från riskbedömningen
Arbetstidslagen, tillämpliga specialregler och kollektivavtal behöver bedömas för den aktuella verksamheten. Den bedömningen avgör exempelvis vilka regler om vila och arbetstid som gäller. En OSA-undersökning besvarar en annan fråga: vilka risker för ohälsa följer av det verkliga upplägget?
Använd därför inte ett godkänt schema som enda bevis på en god arbetsmiljö. Undvik också generella timgränser utan att kontrollera rätt regelverk. Här behandlar vi undersökningen av arbetsmiljön, inte beräkning av lagens viloperioder eller en bedömning av ett visst kollektivavtal.
Samla både planerade och faktiska uppgifter
Jämför schemat med hur arbetet utfaller under en relevant period. Ta med de grupper som påverkas, även om de inte arbetar dagtid eller deltar i ordinarie arbetsplatsträffar. Be om beskrivningar av arbetssituationer och återkommande mönster, inte privata diagnoser.
- När börjar och slutar arbetet i praktiken?
- Vad gör att pass eller möten drar över?
- Finns förväntningar på svar under ledig tid?
- Kan planerade pauser och avlösningar faktiskt användas?
- Vilka arbetspass upplevs svåra att återhämta sig efter?
Kontrollera även vilka krav arbetet ställer under de aktuella tiderna. Ett lugnt planerat kvällspass och ett kvällspass med återkommande akuta ärenden behöver inte innebära samma arbetsförhållanden. Dokumentera riskbedömningen enligt SAM-reglerna och tydliggör vad underlaget ännu inte visar.
Välj åtgärder som påverkar arbetets villkor
I ett påhittat exempel slutar kundmottagningen vid schemats sluttid, medan dokumentationen blir kvar. Att påminna om återhämtning löser inte att uppgiften saknar tid. Undersök i stället arbetsfördelningen, öppettiderna, avlösningen och när efterarbetet kan genomföras.
Ett annat exempel är att en grupp tolkar kvällsmeddelanden från chefen som brådskande. Klargör då vilka ärenden som verkligen kräver svar, vem som hanterar dem och när övriga meddelanden kan vänta. Följ upp att den uttalade regeln också fungerar i vardagen; en allmän formulering om frivillighet räcker inte som kontroll.
Arbetsgivaren ansvarar för att bedöma och hantera riskerna. Åtgärder som inte genomförs omedelbart behöver föras till en handlingsplan med ansvarig och tidpunkt enligt AFS 2023:1. Ta vid behov hjälp när den egna kompetensen inte räcker för bedömningen.
Följ upp ändringen och undvik vanliga misstag
Bestäm vilka iakttagelser ni ska jämföra efter åtgärden: oplanerade förlängningar, möjligheten till avlösning eller oklarheter om nåbarhet. Fråga berörda hur det fungerar och kontrollera om problemet bara har flyttats till en annan arbetsgrupp.
Vanliga misstag är att bara undersöka ordinarie dagpass, lägga hela lösningen på individens fritid eller blanda ihop tillåten arbetstid med frånvaro av arbetsmiljörisker. Om problemen främst gäller arbetsdagens avbrott, läs den separata artikeln om avbrott och arbetsbelastning.
Fördjupa arbetet med OSA
På sajtens OSA-sida finns ämnets sammanhang. Vill du arbeta vidare med organisatoriska arbetsmiljöfrågor i utbildning kan du jämföra OSA Online via Teams, en lärarledd dag för bland annat chefer, HR och skyddsombud. En kurs ersätter inte verksamhetens egen riskbedömning.
Vanliga frågor om undersökningen
Måste någon redan ha blivit sjuk?
Nej. Arbetsmiljöarbetet ska förebygga risker. Återkommande svårigheter att få avlösning eller oklara förväntningar på ledig tid kan behöva undersökas innan en arbetstagare drabbas av ohälsa. Vilka åtgärder som behövs avgörs utifrån förhållandena och riskbedömningen.
Vem bör delta i genomgången?
Berörda arbetstagare och skyddsombud behöver få möjlighet att medverka. Den som planerar bemanning och schema behöver bidra med underlag, och ansvarig chef behöver kunna föra frågor om resurser och prioriteringar till rätt beslutsnivå.
Källor och kontroll
AFS 2023:2, grundföreskrifter, 2 kap. 9 § med allmänna råd; AFS 2023:1, grundföreskrifter, 11 och 13 §§; OSA Online, aktuell produktinformation. Kontrollerat 10 oktober 2026. Exempel och praktiska arbetssätt är redaktionella rekommendationer. Privat avsändare: AB Kompetensutveckla i Sundsvall.
Foto: Arlington Research/Unsplash. Bilden är en illustration. Unsplash-licens.